«Bredvid henne tog Tanya ett djupt andetag och dök. Kyssarna följde benets kurvor, sökte sig upp över låret och mot ljumskarna. Läppar mötte läppar.
Kazimiera suckade leende. Hon kände havet inom sig, bränningar som lapade mot mjuka strandhällar, vågornas fuktiga kluckande mot taket i undervattensgrottor.»
Kaziminiera går längs vindlande skogsstigar i jakt på sin kärlek, när hon når en glänta. I en flodfåra ser hon en naken kvinna bada. Blek och oblyg med bara det flammande röda håret slickat mot sin kropp. Kaziminieras tankar går direkt till hembygdens gamla sägner om förföriska kvinnliga vattenväsen som lockar till sig oskyldiga förbipasserande för att sluka dem hela. Kaziminiera kan inte slita blicken från kvinnan. Hon dras till henne. Mot henne. Vem är kvinnan och vad kommer hon att göra med Kaziminiera?
Marie Metso har en kandidatexamen i Litterärt skapande från Författarskolan på Lunds universitet, samt undervisar i kreativt skrivande på Folkuniversitetet. Marie Metso har medverkat med noveller och dikter i ett flertal antologier och tidskrifter.
