Pappa är död. Och nu säger mamma att de bara har varandra, att det bara är Klara och hon från och med nu. Klara blir arg. Det känns som om mamma tror att de är en och samma, men Klara är en egen person. Hon har varken sin mamma eller någon annan. Hon har ingen alls, utan det är bara hon: arg, ledsen och själv.
Men kan man verkligen leva helt utan att släppa in någon annan? Även om Klara är så ensam och sorgsen att det känns som att hon ska gå sönder efter pappas självmord försöker hon så småningom plocka upp kontakten med en kusin och halvsyster. Klara försöker att hitta en balans i att vara sin egen person och att låta andra komma nära, till hennes innersta rum.
Inger Granberg är en svensk författare, fritidsledare och socionom. Hon brinner för att skriva ungdomslitteratur och tar i sina böcker gärna parti för de som inte fått höras tidigare. Det är deras röster hon vill höja.
