Den erotiska novellserien Sexäventyr på Medelhavsön handlar om en kvinnas möten med Nicolas i en stad vid Medelhavet. I Sex på en terrass i stan har hon flyttat in i en lägenhet och väntar på att Nicolas ska komma på besök. På terrassen värmer hon upp sig med att smeka sig själv.

Jag kryper upp i soffan igen och sträcker ut mig på de stora kuddarna. Och släpper ur mig en välbehaglig suck, det är mjukt och skönt här i skuggan av segelduken. Sen tittar jag upp mot det öppna fönstret och ler på nytt. Jag gillar att ha grannar nära, det ger liv och jag känner mig mindre ensam.
Och det triggar mig.
Jag sträcker mig mot bordet och tar en sipp av lemonaden. Ställer tillbaka glaset och lägger handen över ena bröstet. Blundar och börjar andas tungt. Så kniper jag tag genom det tunna tyget om bröstvårtan. Den står rakt ut, och jag börjar smeka den samtidigt som jag långsamt för in andra handens fingertoppar i slidan. Fram och tillbaka, och nu börjar de halka runt, allt smidigare och jag känner underlivet svälla.

I Sex efter minnen av övergrepp vill Nicolas inviga sängen i den nya lägenheten. Det är då som otäcka minnen från förr väcks till liv. Men Nicolas är rätt partner för att få henne att lämna dem bakom sig. Med den när novellen vill Leona Rose visa de som liksom hon varit med om övergrepp att det går att få tillbaka ett bra samliv och njuta av sex igen.

”Du är het, vet du om det? säger han när vi kysst klart. Jag har aldrig träffat en tjej som gillar sex så mycket som du.”
”Igualmente. Men nu behöver jag sova. Så kan vi fortsätta här efter frukost.” Jag ler och försöker se plirig ut jag också.
”Du vill inte inviga sängen, då? Vi har knappt haft sex i en säng ännu.”
Han reser sig upp, sträcker sig efter min hand och jag låter mig motvilligt dras upp till stående. Han håller kvar den och söker sin blick med min, men jag tittar ner.
Jag vill helst inte svara på frågan. Det är ju just det jag inte vill, att ha sex i min egen säng. Det som jag är så rädd för, för vilka minnen det ska väcka till liv.
Jag börjar leka med hans hand, som en slags avvärjningsmanöver som han förstås märker och sätter stopp för genom att klämma min hand. Så släpper han den och lyfter den till min haka. Han petar upp den och hans bruna blick ser forskande in i min.
”Det är något, eller hur?”

En kvinna som kan vara vem som helst, kanske du själv i ett parallellt liv?

Den nionde och tionde sexnovellen av svenska pseudonymen Leona Rose.

Helene Wahlström

Voz